Cykling

Mera cykling i går. Mammas sambo fyller år i dag, men vi var där och firade honom igår eftersom Twiggy är bjuden på kalas idag. Så i går morse åkte hela familjen tidigt hemifrån. Först förbi Siljan och hämtade upp tårta. Sedan vidare mot Ryssa för frukost. Åt en rejäl frukost och delade ut paket. Ingemar fick cykelbyxor med vadd i rumpan och en neongrön cykeltröja. Jag har lika byxor och lika tröja, fast mina är rosa. De är tur att vi kommer synas efter vägen och så kan mamma och Fredrik ha koll på oss..

Hur som, efter paketen och skratten åt de extremt osexiga cykelbyxorna packade vi in oss i en bil med cyklar som bagage. Mamma, Fredrik och Twiggab släppte av mig och Ingemar utanför lasarettet i Mora. För nu var det dags för långtur. Orsasjön runt och tillbaka till Ryssa igen.

Så var vi iväg. Ingemar tog täten. Det var mer eller mindre uppför mesta delen till Orsa. Lång och seg backe, men väl uppe bar det utför.

Ingemar som bestämt skulle cykla i jeans (med cykelbyxorna under) tog av sig jeansen i Orsa då det var första stoppet vid Orsa kaffestuga. Ingemar tog en kaffe och ett wienerbröd. Jag tog vatten.

Efter den korta pausen fortsatte vi strapatsen mot Våmhus. En väg jag aldrig någonsin åkt på. Så här var det nya vyer för mig. Mötte ett gäng cyklister som hejade så glatt. Så nu är man en sån där som hejar när man möter likasinnade. Trodde det bara var lastbilschaufförer och motorcyklister som gjorde det men nej, cyklister räknas in där också.

En ödla fick vi även skåda. En levande sådan.

Våmhus kom tillslut och där stannade vi till vid affären. Den enda skulle jag tro. Och herrejösses vad folk det bor i våmhus. Eller så var det bara så att hela byn var och handla samtidigt. Vad vet jag. Varsin banan och lite vätska sen cyklade vi vidare mot Mora.

Strax innan vi kom ut på stora vägen igen, vägen som går mot Älvdalen, krävde Ingemar paus. Igen. 

Vi trampade på och äntligen såg vi Moraskylten. Nu var det inte så långt kvar kändes det som, men det var det. Vi skulle ju hem till Ryssa också.

Vägen efter flygfältet i Mora var jobbig. Herrejävlar. Där svor jag för första gången på hela vägen. Det sög i benen vill jag lova och motvind. 

Det har aldrig någonsin varit så skönt att se Ryssaskylten som denna gång. Nu var det nerför resten av vägen...

Hela färden slutade på strax under 5mil. Drygt, men inte så drygt som jag trodde det skulle va. Utom sista biten hem. Men då var det hemlängtan...

Ingen vidare träningsvärk, men benen värker idag, ömmar minst sagt.

Vila någon dag, sedan blir nästa tur på 7mil. Inte långt kvar nu tills start.. Börjar bli lite nervös. 

Kommer jag ens orka runt ?!!

Som sagt, tiden springer iväg och jag har inget att skriva egentligen.

Magkatarren fortsatte och samma visa medicinen. Blir det inte bättre efter denna  14dagars kur så lär jag tillbaka till läkaren.

Har börjat tränat mer och mer inför Siljan Runt. Inte långt kvar nu. Tiden går för fort.. Ska ut på en runda i em/kväll, då är det inte så satans hett och luften är bättre. Siktar på 4mil idag. Ökar sakta men säkert. Någon helg snart ska jag och Ingemar, mammas sambo som också planerar att genomföra loppet, cykla ena halvan av loppet, med start från sollerön och färden går sedan mot Mora och Rättvik. Dels för jag vill känna på hur första halvan är så man vet lite vad man har att vänta sig, hur mycket man kan ta ut sig osv. Ska bli kul. Jag ser fram emot detta väldigt. Hoppas att rumpan och resten av kroppen kommer tycka lika. 

 Här är från rastplatsen i Rönnäs.  Vattnet var spegelblankt och solen värmde fint. Snabb paus och sedan var det bara att trampa vidare mot Leksand.

Nu skenade tiden iväg så där snabbt...

För att fortsätta där jag slutade så, har jag magkatarr. Fy fan. Fått medicin som hjälp skapligt de första dagarna, idag är sista dagen på min första 7dagarskur.  De senaste två dagarna har magen varit lite bråkig och gjort ont. Får se då hur de här blir. Kanske får fortsätta med medicinen ett tag till. Vi får se.

I dag är de tisdag och jag är ledig. Är just nu på lite uppdrag, kl är 8.16. Men snart är jag ledig resten av dagen. Vet inte vad jag ska hitta på resten av dagen faktiskt.. Kanske städa? Nä, va trist.

Det var med nöd och näppe jag klarade av att ta mig iväg på kurs. Som förövrigt gjorde mig rejält besviken. Det enda positiva var all glass vi fick äta. Men jag tordes inte äta så mycket pga magen.

Hur som helst. Smärtorna tilltog på kvällen igår igen och jag är tillbaka på ruta ett igen känns det som. 

Har fått i mig ca 30cl äppel Mer till frukost. Törs inte äta för då gör det ont. Vätska och snäll mat så som fil går bra. Typ. Gör så klart ont efteråt, men de är snällare och gör inte lika ont.

Magen knorrar och knölar. Mullrar och jag rapar som aldrig förr.

Ringde till cykelverkstaden i morse och väntar på att dom ska ringa tillbaka. Hoppas, hoppas, hoppas att jag får träffa en vettig läkare (om jag får komma överhuvudtaget). Jag kan inte ha det så här. Värdelöst är bara förnamnet.

Mer sjukstuga

Fredagen kom och gick, lika så lördagen men på kvällen började jag må dåligt. Magen vred och vände på sig. Försökte sova men det gick inte. En mer vaken natt än sömn blev de och kl 06 kräktes jag. Hela morgonen låg jag på soffan och vred och vände, stönade och 'ååh'ade jag mig. Ännu en kräka, sen ringde jag 1177. Det här var ingen magsjuka, det var något annat. Svaret jag fick av 1177 var "åk in direkt!!". Det var bara att sätta sig i bilden det. Twiggy fick åka till svärmor innan mormor kunde hämta henne. Väl inne på akuten fick vi vänta - länge! Vi satt ett gäng i väntrummet som blev vänner mer eller mindre. Nästan 5 timmar senare får jag träffa läkare som klämmer och känner på magen. Tar blodprover och gissar på inflammation i tarmarna (igen) eller problem med gallan. Jag fick en shot innan jag åkte hem som skulle bedöva hals och magsäck. Hjälpte föga. Väl hemma kom smärtorna igen. Men jag lyckades somna och sov som en stock hela natten och igår var magen i betydligt bättre form än dagen innan. Åt ytterst lite under hela dagen. 

I dag, tisdag är magen fortfarande inte hundra, men det går åt rätt håll. 

I dag ska jag och några fler tejor från jobbet på baristakurs i Borlänge. Ska bli spännande och inte bara det, Sia glass ska även komma och visa deras sommarnyheter. Hoppas kunna smaka lite :D

Inget svar än gällande min eventuella allergi än. Väntar med spänning.

Twiggy kom till oss i fredags och nu blev de sjukstuga på riktgt här hemma.

Började i fredags då hon på dagis slagit ut två tänder på dagis. De va redan lösa, men iaf. Hon klagade inte mycket utan va nästan lite stolt över sin glugg. På natten kom första spyan - en rejäl kräka i hela sängen och på Twiggan själv. Hua!

Jag upp och torka, bada och dona. Lördagen kom och Twiggy hade fortfarande lite ont i magen, inte konstigt det tänkte jag man känner ju sig mörbultad efter en spya i den storleken.

Fredrik åkte iväg till sin pappa och skruvade med en bil. Kl 11, kom andra spyan från Twiggy. Jahapp tänkte vi - magsjuka! Twiggy åt lite fil och drack äppelmer. Somnade på soffan och sov i ca 1 timme. Vaknade och var väldigt ledsen och ont i magen. Sen kom en soya utan dess like. (Ursäkta detaljerna, men de är frivilligt att läsa).

I samma veva skrev jag på fb om spyorna och tandutalagningen dagen innan varpå en svarar och undrar om de kan va hjärnskakning! Hjälp! De tänkte jag ju inte ens på. Ringde 1177, och dom tyckte absolut att vi skulle åka in. Lika bra att vara säker.

Så, in med barn, spyhink, vattenflaska, handduk, papper och gosedjur i bilen och iväg mot Mora.

Mamma mötte oss på akuten i Mora. Twiggan va hängig, men inga mer spyor. Fick komma in och träffa en sjuksyster ganska direkt. Som med ett trollspö kom hon och Twiggy spexade som aldrig förr. Hade inte alls ont eller mådde inte alls dåligt. Hm. Men vi skulle få träffa läkaren om en stund iallafall.

Spexandet fortsatte och Twiggy mådde avsevärt bättre. Läkaren kom och gjorde en snabb undersökning och konstaterade med mitt medhåll att hon mådde betydligt bättre nu än när vi kom in. Han bad oss att hålla oss i närheten och skulle Twiggy bli värre igen skulle vi komma in. Så twiggy blev kvar hos mormor i Mora och jag åkte hem för att hämta mer kläder osv.  Dagen efter åkte jag och Fredrik upp till Mora igen. Twiggy hade inte spytt men va hängig fortfarande. Låg bara i soffan hela fm. Efter lunch fick vi lite liv i henne och hon orkade gå ut och få lite luft. Som tur va så piggnade hon på sig och inga mer spyor har kommit sedan dess. 

Idag är det fredag äntligen. Veckan har varit lång. Äntligen hela familjen ledig och hemma och fint väder verkar dom bjuda på också. Kanske jag ska se till att få några mil på cykeln :)