Mera cykling i går. Mammas sambo fyller år i dag, men vi var där och firade honom igår eftersom Twiggy är bjuden på kalas idag. Så i går morse åkte hela familjen tidigt hemifrån. Först förbi Siljan och hämtade upp tårta. Sedan vidare mot Ryssa för frukost. Åt en rejäl frukost och delade ut paket. Ingemar fick cykelbyxor med vadd i rumpan och en neongrön cykeltröja. Jag har lika byxor och lika tröja, fast mina är rosa. De är tur att vi kommer synas efter vägen och så kan mamma och Fredrik ha koll på oss..
Hur som, efter paketen och skratten åt de extremt osexiga cykelbyxorna packade vi in oss i en bil med cyklar som bagage. Mamma, Fredrik och Twiggab släppte av mig och Ingemar utanför lasarettet i Mora. För nu var det dags för långtur. Orsasjön runt och tillbaka till Ryssa igen.
Så var vi iväg. Ingemar tog täten. Det var mer eller mindre uppför mesta delen till Orsa. Lång och seg backe, men väl uppe bar det utför.
Ingemar som bestämt skulle cykla i jeans (med cykelbyxorna under) tog av sig jeansen i Orsa då det var första stoppet vid Orsa kaffestuga. Ingemar tog en kaffe och ett wienerbröd. Jag tog vatten.
Efter den korta pausen fortsatte vi strapatsen mot Våmhus. En väg jag aldrig någonsin åkt på. Så här var det nya vyer för mig. Mötte ett gäng cyklister som hejade så glatt. Så nu är man en sån där som hejar när man möter likasinnade. Trodde det bara var lastbilschaufförer och motorcyklister som gjorde det men nej, cyklister räknas in där också.
En ödla fick vi även skåda. En levande sådan.
Våmhus kom tillslut och där stannade vi till vid affären. Den enda skulle jag tro. Och herrejösses vad folk det bor i våmhus. Eller så var det bara så att hela byn var och handla samtidigt. Vad vet jag. Varsin banan och lite vätska sen cyklade vi vidare mot Mora.
Strax innan vi kom ut på stora vägen igen, vägen som går mot Älvdalen, krävde Ingemar paus. Igen.
Vi trampade på och äntligen såg vi Moraskylten. Nu var det inte så långt kvar kändes det som, men det var det. Vi skulle ju hem till Ryssa också.
Vägen efter flygfältet i Mora var jobbig. Herrejävlar. Där svor jag för första gången på hela vägen. Det sög i benen vill jag lova och motvind.
Hela färden slutade på strax under 5mil. Drygt, men inte så drygt som jag trodde det skulle va. Utom sista biten hem. Men då var det hemlängtan...
Ingen vidare träningsvärk, men benen värker idag, ömmar minst sagt.
Vila någon dag, sedan blir nästa tur på 7mil. Inte långt kvar nu tills start.. Börjar bli lite nervös.
Kommer jag ens orka runt ?!!
Härligt! Vad duktig du är. :-) / cissi
SvaraRadera